Man vet inte riktigt vilken del som kom först, kniven eller skeden. Det finns mycket som talar för skeden men eftersom de flesta skedarna gjordes i trä, har dessa brutits ner under tidens lopp, är det svårt att verifiera de. Knivarna gjordes ofta i ben eller sten.

Föregångarna till skeden var den kupade handen, stora blad, snäckskal och fruktskal. För att lättare kunna handskas med den flytande födan började man tillverka verktyg i andra material, t.ex. trä, järn, brons, tenn, porslin, silver och guld. Ösan, sleven, skopan och sedan skeden fick sin form.

Under 1500-talets senare hälft var silverskeden ett sätt att visa sin rikedom. Hur fattig en bonde än var, var det viktigt att han och hans hustru ägde var sin silversked. En bädd att sova i ansågs inte alls lika viktig. Förmögna och väl ansedda bönder ägde flera tunga silverskedar.

Skeden har suttit i bältet, precis som kniven. Borgare och bönder hade sin sked instucken under bälteskanten. Kvinnorna hade skeden hängande i bältet tillsammans med husets nycklar. På detta sätt hade man alltid sitt ätredskap med sig när man var ute på resa. Ändra fram till 1700-talets början var skeden personlig, inte av hygieniska skäl, utan mest för att det var praktiskt. Man hade vid den tiden skeden i ett särskilt etui som fick plats i fickan.

 

Skedens historiaTHE HISTORY OF THE SPOON